Näsängen – Näsudden april 2017

 

I slutet av mars var jag ute vid Näsängen för att se hur åkrar och ängar såg ut. En del av åkrarna låg bara och torra från i höstas, en åker var sådd i höstas.  Isen låg på Täljöviken med två stora råkar.  Det är som alltid ett intensivt fågelliv när isen går upp.  Här fanns det gäss, storskrake, vigg och knipor. Lite längre ut stod en flock tofsvipor ute på isen och kurade.  På åkrarna fanns även tofsvipor och sånglärkorna hördes, de första vårtecknen för mig, efter det att jag hade varit borta ett tag.

På vägen tillbaka såg jag i backspegeln i höjd med Johannelund huvuden på två tranor på åkrarna ned mot Åkersberga, buskar skymde. Ja, de hade kommit det var den 25 mars. Tranor, rådjur, och gäss följer grödorna på åkrarna, i år är det andra åkrar som gäller.

April har varit rätt kylig med minusgrader på nätterna. Det var snövarning efter Påsk med klass 2 varning i norra Uppland upp mot Gävle, men det har också funnits några soliga morgontimmar till att besöka Näsområdet.

Den andra april vid sjutiden på morgonen åkte jag ut mot Näsängen. Jag stannade vid skogspartiet som ligger vid Johannelund öster om vägen vid åkrarna ned mot Åkersberga. Jag var nyfiken på tranorna som jag hade sett där tidigare. I samma område fanns även rådjur och fältharar. Tre råbockar betade på en åker, vinterpälsen var kvar och hornen var inte fejade men hade vuxit ut, de var klara för fejning, ståtliga bockar. Under april fejar bockarna hornen och en del mindre träd blir illa åtgångna. Hemma på tomten sätter vi nät runt de träd vi är rädda om.

Jag gick försiktigt i kanten runt en åkerholme, där var några kanadagäss, trastar, jo där var två tranor ganska långt ute på en åker. De spatserade så som bara tranor kan göra, trumpetade då och då. Vid ett tillfälle svarade 8 tranor ifrån luften,  det var vår. I övrigt sjöng några taltrastar och en rödhake.

 

Den 6/4 var jag åter i samma område, råbockarna, harar och tranorna var kvar. En gulsparv satt sig på en gödselhög och lyste starkt gul i det låga solljuset. En större hackspett trummade och gröngölingen ropade, en järnsparv syntes.  Åter en härlig morgon, även korpen hördes, ett ljud med ganska djupa klong, klong.

Gulsparv 

Den 11/4 åkte jag direkt till Näsängen.Viporna spelflög intensivt, de var 4 par.

Tofsvipor

Kommer man lite närmare upptäcker man att de skimrar metalliskt gröna i solljuset. Men de ser lite ledsna ut, trots sol och vårkänslor.

Den 13/4 var jag ute en kort stund vid Näsängen och Näsudden. Vitkindade gäss ett 50-tal betade på den östra åkern ned mot Näsudden tillsammans med några grågäss. Vipor och trastar letade mask. Sånglärkan hördes som vanligt. Korna vid Näs Gård var utsläppta och betade på ängarna mot Täljö, två små kalvar låg och vilade i gräset, en idyll.  Jag gick mot Näsudden, där vid entrén satt ett 30-tal ringduvor i de närmaste träden, de brakade till i träden när de lyfte. Jag fortsatte på gångvägen ned mot Gästholmen, vid lagunen öster om vägbanken skymtade genom trädstammarna ett 30-tal knölsvanar som mornade sig och hade morgontoalett. Jag stannade, tittade, backade sedan för att inte störa. Jag tror de aldrig märkte mig. Bilden visar 12 svanar, men det var lika många eller fler utanför bilden.  Sädesärlan hade kommit.

Den 15/4 vid vägbanken som går förbi Gästholmen flög några steglitser, en var ganska nära, men det var hela tiden en gren i närheten, man kan inte få allt.

På den västra sidan knickade en kniphanne för en hona, hannarna gör så när de uppvaktar, kastar huvudet bakåt och utstöter ett kväkande

Jag gick vidare över till Gästholmen och runt till den västra sidan där ön Vimparen ligger. Ja, där låg hon och ruvade, en kanadagås och hade antagligen gjort så några dagar. Hanen låg utanför i vattnet och höll uppsikt.  De häckar på holmen varje år, tillsammans med en gråtrut och ett 20-tal fisktärnor, kanadagåsen börjar först. Även strandskata och fiskmås häckar på holmen lite senare.

Den 17/4 såg till en börja ganska tam ut, de vitkindade gässen, vipor, trastar var på plats på den östra ängen. Jag gick ned mot Näsudden, Ringduvorna satt som vanligt i träden och lyfte när jag kom. Vid vägbanken som går mot Gästholmen vände jag och gick längs kanten vid Tunaviken och lyssnade efter mindre hackspett, men hörde bara en större. Jag var en bit in bland träden, där mellan trädkronorna högt i luften skymtade jag årets första fiskljuse. Den syntes en kort stund. Efter ett tag gick jag tillbaka mot Näsängen. När jag kom till entrén hördes en busvissling, jag tittade upp mot Runöskolan men såg inget, ett nytt visslande. Jo längst upp mot Runöskolan på den östra åkern skymtade jag något, jag tittade genom kameran, zoom fungerar även som en kikare men inte lika bra.  Jo, det var 8 storspovar. Efter ett tag lyfte de. Vilken morgon sol, fiskljuse och storspov.

Storspov

Mindre strandpipare, gul ögonring och svart näbb. Vid kontroll av vädret måndagen den 24:e så visade det sig att på förmiddag fram till kl 10 så skulle det vara fint väder med solsken, därefter så skulle det var mulet och en del regn under resten av veckan.   Elisabeth och jag åkte ut till Näsängen, klockan var 8 på morgonen, något sent. Det hade hänt något med den sydvästra åkern ner mot Näsudden, marken var delvis uppriven, tidigare var det bara en hård torr gräsyta.  En del fiskmås och tofsvipor sökte mask. När jag kom runt åkerholmen som ligger intill traktorvägen mot Näsudden var jag inte beredd, längst ned mot Näsudden såg jag två grå skepnader röra sig mot en grå berggrund. Jag stannade till, vad var det? Jo, två tranor, de hade sett mig och de blev oroliga och lyfte. De blev inga bra bilder, avståndet var för långt.

Vi gick vidare till Näsuddens naturreservat och ned mot Gästholmen.  Två taltrastar, någon rödvingetrast sjöng tillsammans med rödhakar och steglits. Nere vid vägbanken som går till Gästholmen satte vi oss i solen och lyssnade. Något litet svepte in och satte sig på den flacka stranden, där kom en till. Det var två mindre strandpipare och så lyfte de. Jag gick ut på vägbanken och satte mig lågt ned.  Där kom de tillbaka, sökte i strandkanten efter något ätbart.

Mindre strandpipare

På bägge sidor om vägbanken fanns det storskrakar och skäggdoppingar. Skäggdoppingarna försökte hitta någon plats att bygga bo på inne i den lilla viken på den västra sidan, men nästan all fjolårsvass var borta, korna (Highland cattle) hade ätit upp vassen, så det blir svårt. Vi hörde även strandskatorna en bit bort mot Österskär, våren är i full gång.

                    

När vi går tillbaka mot Näsängen får vi en otrolig vy över det öppna landskapet och Täljöviken, det är bara att stanna, ta in och njuta.